ensammast i sverige

jag mår inte bra. jag mår inte alls bra. har sovit länge idag men drömde mardrömmar som jag inte kan släppa, det känns som om det hände. jag håller på att börja gråta hela tiden, jag mår illa och jag har hjärtklappning. pulsen känns oregenbunden, som om jag håller på att gå sönder. min vilopuls är just nu uppe i 115. och då har jag legat i sängen precis hela dagen.

jag kan irriterande nog inte skriva allt här, måste vara tråkigt för de som eventuellt läser den här skiten att inte veta vad som hänt. knappt jag vet vad som hänt.
det är en larvig svensk grej tror jag, att jag inte vill berätta för hela världen att någon gjorde mig ledsen. att jag inte kan erkänna att jag känner någon som gjort mig ledsen, för jag vill inte att en enda jävel ska vara glad att den inte är jag just nu. det räcker med att jag ligger här och är gråtfärdigt förvirrad.

dagens låt: töntarna - kent