en blandning av omvänd psykologi, stolthet och ett krig i soffan har gett resultat. nu är jag glad igen och pulsen är nere på normal nivå. det här inlägget är väl ingen särskilt förvånad över, det kommer ju med jämna mellanrum ett sorgligt inlägg där det står hur sviken jag känner mig, och sen ett där det står att allt är bra och att jag bara överreagerat.
skillnaden nu är ju att jag inte överreagerade, snarare underreagerade. (och fick rätt till slut!)
ha.
men herregud vad mina hormoner har varit svåra. lördag: grät ordentligt på kvällen för att jag var ensam och tyckte synd om mig själv för att jag var ensam. söndag: grät två gånger, fast bara lite i taget, varav en gång var under transformers II. bara det liksom... måndag: grät när jag såg the notebook, och sen när jag läste en bok. jag brukar inte gråta för såna saker.
jag är vrålhungrig. hoppas inte o vaknar om jag gör lite varma mackor...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar