okej, såhär va: är hos mormor och morfar och mamma är med och vi pratar sporter under barndomen.
mamma säger: "jag spelade ju boll ett par gånger för att min kompis ville träffa nya människor. men jag la av för jag fattade verkligen ingenting av det där passa offsiden! passa offsiden!"
är hon hur kul som helst eller? jag älskar att hon inte har nån koll.
men när jag sitter och funderar på smarta personer i min bekantskap och hon säger: "jamen din storebror då, han kan ganska mycket.." älskar jag det inte.
jag tycker inte om att bli påmind om trista saker som jag precis lyckats förtränga.
och så känner jag mig lite ensam. bytte strängar på akustiska igår och har stämt den idag. trots nöjet att bara höra mitt plingande börjar det kännas lite tyst hemma. för tyst..
näe, skoja. men o får ta och komma hem snart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar